Polisen får massiv kritik för agerandet under EU-toppmötet

Det är mycket kritik mot polisen i den 800 sidor långa rapporten som granskat vad som hände i Göteborg och som nu kommer med förslag till förändringar. Samtidigt påpekar kommittén att det var en av de största polisinsatser, 2.500 poliser, som genomförts i landet. Trots besvärliga förhållande kunde EU-toppmötet och president Bush besök genomföras liksom alla demonstrationer som fått tillstånd.

Utredningen överlämnades till justitieminister Thomas Bodström på tisdagen och den presenterades också i Göteborg vid ett öppet möte i Folkets hus. Kommittén har letts av förre statsministern Ingvar Carlsson. Uppdraget har varit att se över polisens arbete för att säkra ordningen, värna demonstrationsfriheten och stärka den enskildes rättstrygghet i samband med stora evenemang.

Kritik mot insatsen vid Hvitfeldtska

Göteborgskommittén kritiserar polisen insats vid Hvitfeldtska gymnasiet. Den var enligt rapporten dåligt planerad, hafsig, tog för stora resurser i anspråk och orsakade oproportionerligt stora inskränkningar i rörelsefriheten för dem som fanns i skolan. De instängda i skolan fick under lång tid inga besked eller information från polisen. Utredarna pekar också på att många demonstranter anser att poliserna uttalat sig nedsättande om dem.

Händelseutvecklingen på Hvitfeldtska gymnasiet fick enligt utredningen negativa konsekvenser för vad som skulle ske under de kommande toppmötesdagarna. Bland annat så tog insatsen hårt på polisens personalresurser, relationen till demonstranterna skadades och enskilda polismän utsattes för svåra fysiska och psykiska påfrestningar.

Bättre radio kunde hindrat skottlossningen

Polisens ålderstigna radiokommunikationsutrustning får kritik. Radiotrafiken hade kraftiga störningar under toppmötet. I princip var radion helt utslagen under insatsen vid Vasaplatsen på kvällen den 15 juni. Enligt flera poliser hade mycket av det våld som slutade med att polisen öppnade eld kunnat undvikas om radion fungerat. Insatschefen vid Vasaplatsen kunde under långa perioder inte via radio nå de cirka 700 poliser som fanns i närområdet. Därför anser utredarna att det är helt nödvändigt att polisen snarast får ett nytt modernt radiosystem.

Bättre nationell samordning

Kommittén anser att Rikspolisstyrelsen borde ha tagit ett större ansvar för samordningen av planeringen än vad som skedde inför EU-toppmötet i Göteborg. Polisledningen kritiseras också för att den inte i ett tidigare skede inför toppmötet begärt förstärkning. Dessutom påpekas att polisledningen i Göteborg under den dag då hotbilden var som störst ville skicka hem en del av polisförstärkningen.

Utredarna är starkt kritiska till polisens planering för olika handlingsalternativ vid olika händelseutvecklingar. Detta gjordes inte trots en ökande hotbild under våren. Det gäller till exempel för insatser på Hvitfeldtska och Schillerska gymnasierna.

Utredarna konstaterar också allvarliga brister, främst på ledningsnivå, mellan polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Bristande kunskap

Kommittén konstaterar att det finns allvarliga kunskapsbrister hos svenska poliser när det gäller att ingripa mot en folkmassa. Annat som får kritik är polisens behandling av enskilda personer, information till enskilda, skyddsutrustningen och samträningen.

Kommittén vill att det tas fram en modell för hur stora möten och evenemang ska hanteras. Strategin bör vara icke-konfrontation och att poliserna ska verka för en nedtrappning av situationen.

Vattenkanoner och skyddade fordon

Kommittén avfärdar användande av tårgas i framtiden, men ser gärna att det pågående utvecklingsarbetet för att ta fram ett vapen mellan batong och pistol fortsätter. Fasta vattenkanoner, till exempel runt en möteslokal, kan vara ett hjälpmedel för polisen, liksom skyddade fordon. Kommittén anser att den svenska polisen snarast bör få sådana fordon.

Maskeringsförbud

Kommittén föreslår att ett maskeringsförbud införs. Straffet för olaga maskering skulle vara böter eller fängelse i högst sex månader. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Grundläggande strukturellt problem

Kommittén konstaterar att de brister som uppmärksammats rörande polisens insatser för att förebygga och bekämpa allvarliga ordningsstörningar också förefaller finnas inom polisen som helhet.

Kommittén skriver i sitt betänkande att händelser som mordet på Olof Palme, spionen Stig Berglings flykt, dödsskjutningarna vid Stureplan, Osmo Vallos död, polismorden i Malexander antyder att det kan finnas ett grundläggande strukturellt problem inom den svenska polisen.

Många personer vid olika svenska myndigheter som kommittén talat med bekräftar detta. De anser att anledningen till problemen inom polisen bland annat beror på bristande samsyn, dåligt chefs- och ledarskap samt bristfällig utbildning.